Lars Dobos
September 7, 2023
4 min
Det är äldre än Ethereum (ether) och speciellt under det senaste året har Dogecoin tagit världen med storm. Om du är ny inom krypto och du undrar vad Dogecoin är för något och varför folk verkar intresserade av denna kryptovaluta, då har du kommit rätt. Här ska vi gå igenom historien bakom kryptovärldens främsta “memecoin”, hur den fungerar och argumenten för varför Dogecoin har något värde överhuvudtaget.
Efter att “Doge” memes blivit virala upprepade gånger bestämde sig Jackson Palmer och Billy Markus för att lansera “Dogecoin” i december 2013 för att kapitalisera på denna trend. Så som med många andra kryptovalutor utöver bitcoin är Dogecoin resultatet av en så kallad “fork” eller förgrening av Bitcoins källkod. En fork är ett vanligt uttryck inom mjukvaruutveckling och betyder att man skapar en kopia av existerande kod och arbetar vidare med kopian så att den i allt väsentligt blir en ny mjukvara.
Dogecoin kom från en fork av en ganska okänd och numer nedlagd kryptovaluta som hette Luckycoin, som i sin tur var en fork från Litecoin. Dogecoin har inte mycket gemensamt med originalen utöver grundläggande säkerhetsfunktioner. Vi kommer titta närmare på detta nedan.
Först och främst har Dogecoin inte en begränsad tillgång. Faktum är att det inte finns någon övre gräns för tillgången och det skapas i genomsnitt fem miljarder nya dogecoin varje år. Liksom Bitcoin baseras Dogecoin på Proof-of-Work som så kallad konsensusalgoritm, vilket betyder att valutan bryts (mining) med hjälp av speciella datorer.
Kostnaden för att gräva Dogecoin är dock ganska låg, och vissa anser att det räcker med en vanlig dator så länge du har ett bra grafikkort i datorn. Där de som gräver Bitcoin har ganska små marginaler i sin affärsverksamhet relativt kostnaderna för elektricitet och datorer, kan de som gräver Dogecoin potentiellt ta ut 75 procent i marginal.
Det betyder dock verkligen inte att det är bra läge för dig att börja gräva Dogecoin baserat på dessa genomsnittsvärden. Som alltid inom krypto gäller det att du noga undersöker förhållanden och tar med alla risker i din kalkyl, till exempel skatter och det faktum att mining i allmänhet sliter hårt på hårdvaran som lätt överhettar om den inte är speciellt byggd för denna typ av arbetsbelastningar.
Utöver de lägre grävningskostnaderna och den närmast obegränsade totala tillgången skiljer sig Dogecoin från Bitcoin även genom att det använder en annan säkerhetsalgoritm. Bitcoin använder sig av SHA-256 för sin säkerhet, medan Dogecoin använder en algoritm som kallas Scrypt. Generellt kräver Scrypt mindre energi för att uppnå sin säkerhet, vilket betyder att Dogecoin för överskådlig tid kommer att förbruka betydligt mindre energi jämfört med Bitcoin.
När detta skrivs, till exempel, ligger Dogecoins “hash rate” på 239 TH/s, medan Bitcoin ligger på cirka 88 miljoner TH/s. För att sätta dessa siffror i perspektiv så förbrukar Bitcoin ungefär lika mycket energi som en mindre nation, medan Dogecoin förbrukar ungefär lika mycket som en större stad. Visserligen gör detta att det är lättare att gräva Dogecoin, men det gör också Dogecoin mer känsligt för hacking.
Att hacka Dogecoin skulle kosta 140-160 000 dollar per timme, medan det skulle kosta ungefär en miljon dollar per timme att hacka Bitcoin. Som en tumregel kan man säga att alla kryptosystem som inte är Bitcoin är enklare att hacka eftersom de har färre grävare (eller stakers/validerare) involverade i att säkra nätverket.
Dogecoin har ett annat värdeerbjudande än Bitcoin. Om Bitcoin kan ses som “digitalt guld” är i så fall Dogecoin “meme-guld”. Sen i januari 2018 har Dogecoin gett en RIO på över 2000 procent, uppblåst av det faktum att det aldrig varit meningen att valutan ska ha något slags värde alls.
Jo, det är faktiskt sant.
Eftersom Dogecoin alltid varit överkomligt i pris och representerar en populär meme, har valutan lyckats hålla ett långsiktigt värde fram till idag. Om du förstår Burton Malkiels teori “Castles in the Air” är det enklare att förklara varför.
I sitt nyskapande arbete “A Random Walk Down Wall Street” föreslår Malkiel att alla investeringar kan delas in i två kategorier: De som har “fasta fundamenta” och de som representerar “castles in the air” eller luftslott på svenska. Consensus inom kryptoindustrin säger att Dogecoin faller inom den senare kategorin, vilket gäller alla investeringar som ökar i värde helt enkelt baserat på vad investerarna gör, eller masspsykologi, istället för att generera verkligt värde i form av försäljning, uppköp eller genom andra positiva affärshändelser.
Kort sagt kan man se Dogecoin som en “beteendeinvestering”, en investering vars värdeökning i huvudsak helt enkelt bygger på att kapitalisera på en eller flera trender. Även om vissa butiker och e-handlare numer accepterar Dogecoin som betalning, faller valutan ändå under kategorin beteendeinvestering.
Om du inte är bekant med teorin om nätverkseffekter i relation till hur man värderar investeringar bör du ta till dig teorin nu. Sahil Bloom uttrycker det väl när han säger att “en nätverkseffekt är ett fenomen där varje ny användare av en produkt eller tjänst adderar värde till produkten för de redan existerande användarna”.
Inom kontexten för ett kryptonätverk som Dogecoin betyder det att ju fler användare som använder Dogecoin, desto mer ökar värdet av nätverket och, i förlängningen, valutan i sig.
Det är enklast att se kraften bakom nätverkseffekter om man tittar på stora, kända tech-företag från 2000-talet som Facebook, Twitter och Whatsapp. Whatsapp, till exempel, köptes upp av Facebook för 16 miljarder dollar i stort sett av den anledningen att Whatsapp har 400 miljoner användare.
Även om användarbaserad värdering blev populärt inom tech-industrin, är teorin numer accepterad även inom krypto och kan appliceras på Dogecoin, och i viss mån även på Bitcoin.
Eftersom Dogecoin i allt väsentligt är en ren “beteendeinvestering” och saknar mekanismer som genererar intäkter, utöver att nätverket växer, är det fullt möjligt att valutan en dag kommer att dö ut fullständigt. Så även om Dogecoin är en kryptovaluta är det bra att använda den beprövade tumregeln från traditionell investering: “Investera aldrig mer än du har råd att förlora”.
Denna text är avsedd att informera och är inte en investeringsrekommendation.
