Lars Dobos
September 7, 2022
7 min
I Sverige liksom i många andra länder måste man som privatperson, och även som företag, betala skatt på de vinster man gör genom försäljning (avyttring) av kryptovalutor. I denna artikel ska vi gå igenom grunderna för vad som gäller vid beskattning av kryptovalutor i Sverige.
För det första är det viktigt att komma ihåg att det saknar betydelse om du utfört handel med kryptovaluta genom tjänster och handelsplatser i andra länder. Om din handelsplats har sitt säte i Norge (som NBX), USA, ett annat EU-land, eller annat land i världen, saknar betydelse ur beskattningssynpunkt.
Detta gäller för övrigt även decentraliserade handelsplatser, till exempel Uniswap, som många kanske tycker inte finns i något specifikt land överhuvudtaget. Detsamma gäller om du växlar direkt i en app – dessa i-appen-funktioner bygger i bakgrunden ändå på att transaktionen sker på en centraliserad eller decentraliserad handelsplats.
För det andra är det viktigt att komma ihåg att begreppet ”försäljning” innefattar många saker, inte bara en uppenbar försäljning genom en handelsplats. Glöm heller inte att alla transaktioner gäller per kryptovaluta, inte generellt för alla slags kryptovalutor. Om du sålt ether (ETH) är det en annan transaktion än om du sålt Dogecoin (DOGE). Du måste alltså beräkna din skatt för varje kryptovaluta separat.
I Sverige anses det som en försäljning om du:
1) sålt kryptovaluta,
2) bytt en kryptovaluta mot en eller flera andra typer av kryptovalutor (detta innebär både en försäljning och köp i samma transaktion),
3) bytt en kryptovaluta mot en FIAT-valuta, till exempel USD,
4) betalat med kryptovaluta vid köp av en vara (till exempel ett par skor) eller en tjänst, (till exempel en taxiresa),
5) lånat ut kryptovaluta,
6) eller använt kryptovaluta som spelinsats.
Observera att dessa bara är exempel.
Räkna med att det alltid räknas som försäljning om kryptovalutan på något sätt, oavsett vilket, lämnar din plånbok eller konto på en handelsplats i utbyte mot en annan kryptovaluta, fiat-valuta (vanliga pengar), en vara eller en tjänst.
Vid in- eller utlåning av kryptovalutor är läget lite med komplext. Generellt gäller att om du får tillbaka en annan kryptovaluta, till exempel en så kallad pool-token från en likviditetspool, räknas insättningen som en försäljning. Om du sätter in kryptovaluta på ett konto på en centraliserad plattform och tjänar ränta på detta, ska inkomsten tas upp som ränteinkomst.
Vad som räknas som utlåning eller placering på ett konto kan vara subtilt, och det är bäst att kontrollera med Skatteverket vad som gäller i ditt fall och för den specifika plattformen. Den generella tumregeln är att om plattformen använder dina insatta kryptovalutor för att låna ut dem till andra, räknas din insättning som försäljning, annars inte.
Om du tagit lån med kryptovaluta som säkerhet räknas transaktionen inte som en försäljning, och du har rätt till ränteavdrag för dina räntekostnader i vanlig ordning.
För dig som inte gjort många transaktioner är det nästan enklare att börja med vad som inte räknas som försäljning, eller hur du ska hantera enkla transaktioner.
Det räknas inte som försäljning om du:
1) skickat kryptovalutor (eller NFTs) mellan dina egna konton eller plånböcker,
2) tar lån med kryptovaluta som säkerhet,
3) om du bara köpt kryptovalutor, men aldrig sålt, växlat eller köpt något för dina kryptovalutor. Att dina kryptovalutor ökat i värde räknas inte som vinst, och ska heller inte beskattas.
Det enklaste fallet är om du köpt kryptovaluta vid ett tillfälle och sedan sålt all (samma) kryptovaluta vid ett annat tillfälle. Då drar du helt enkelt av försäljningspriset från inköpspriset och får så fram vinsten. Om du till exempel köpt bitcoin för 1000 kronor och senare sålt dem för 1100 kronor har du gjort en vinst på 100 kronor. Denna vinst ska så beskattas med 30 procent och din skatt blir alltså 30 kronor.
Om du sålt med förlust har du rätt till avdrag för kapitalförlust med 70 procent, som kan kvittas mot eventuell skatt på vinster.
Om du köpt en kryptovaluta vid flera tillfällen ska räkna ut det genomsnittliga omkostnadsbeloppet med hjälp av den så kallade genomsnittsmetoden. Om du köpt 10 Dogecoin för 10 000 kronor och köper sedan ytterligare 10 Dogecoin för 50 000 kronor har du alltså köpt sammanlagt 20 Dogecoin för 60 000 kronor. Varje Dogecoin har därmed ett genomsnittligt omkostnadsbelopp på 3 000 kronor (60 000/20).
Skattesatsen i Sverige är alltså 30 procent, och tänk på att alla belopp ska omräknas i svenska kronor. Du deklarerar dina vinster (och förluster) genom Inkomstdeklaration 1, avsnitt K4, på skatteverkets webbsajt. När du fyller i ditt försäljningspris och omkostnadsbelopp i K4-bilagan i e-tjänsten beräknar den automatiskt ut din vinst eller förlust. Du kan också deklarera på pappersblanketten K4, avsnitt D.
Det vi tagit upp i denna artikel är endast enkla exempel och grundläggande principer. För detaljerad information rekommenderar vi Skatteverkets hemsida med information om beskattning av kryptovalutor. Informationen är lätt att förstå och ta till sig med hjälp av flera tydliga exempel.
För att hjälpa dig kan du ladda ned alla dina transaktioner som du utfört på NBX (inte på andra plattformar) som ett kalkylark. För den mer avancerade handlaren med många transaktioner involverande flera tjänster och plånböcker kan det vara värt att betala för en revisionstjänst som koinly.io.
Denna text är avsedd att informera och är inte en investeringsrekommendation.
